Handlingsplan av Swenergus

 Handlingsplan

Skrivet av: Maria Nilsson & Maria Legerius

Målet med bloggen var att vi skulle lära oss så mycket som möjligt om energiproduktionen samt energikonsumtionen i USA och sedan kunna jämföra det vi kom fram till med Sverige. Nu när detta projekt lider mot sitt slut tänkte vi sammanfatta de viktigaste delarna vi skrivit om och ge några förslag på åtgärder på både individ- och samhällsnivå.

Vi har gått igenom energikällor som används i dagens samhälle. Genom att dela upp energikällorna i olika grupper har vi kunnat göra en jämförelse mellan USA och Sverige och vilka resurser som länder använder och producerar.

Som sagt finns det olika för -och nackdelar med varje energikälla och vi har kommit fram till att USA och Sverige resonerar lite olika kring vilka som ska användas i landet.

Åtgärder

Jämn fördelning mellan användningen av olika energikällor för att de ska hålla länge.

Människan behöver därmed vara mer eftertänksam vad gäller vilka energikällor vi använder beroende på hur berikad jorden/landet är på den resursen. T.ex. förnyelsebara energikällor kommer aldrig riktigt ta slut så som olja kan göra och därför bör man satsa mer på de förnyelsebara.

Individnivå

För att nå en hållbar utveckling krävs att varje hushåll och individ tar ett personligt ansvar för att hjälpa till.

  • Biobränsle: I några av bloggens inlägg har Maria N tagit upp typerna skog och avfall. Problem som kan uppstå ifall bara biobränsle skulle användas som energikälla är t.ex. att skogen också är hem till stora mängder av den biologiska mångfalden. Just detta problem kan man se som svårt att åtgärda på en privat nivå av den anledningen att biobränslen som utvinns från skogen går till hushåll och fjärrvärme. Det man kan tänka sig är att solpaneler skulle kunna vara ett sätt att minska på den egna elkonsumtionen. Genom detta hade man kunnat ersätta en del av hushållets energi till den helt förnyelsebara resursen, solen.
    Ett problem som kan uppstå med avfall som ett biobränsle ligger hos individen i de kommuner där sophämtningen också utför insamling av sorterat matavfall. Varje person kan ansvara för att göra sig av med sitt avfall på bästa sätt, vare sig det är med avfallskvarn som finns tillgängligt i USA eller matsorteringen som kan hittas i 170 kommuner i Sverige.
  • Kärnkraft och fossila bränslen: Som vi nämnt innan är fossila bränslen den vanligaste energikällan i världen och den används b.la. i våra bilar och drivmedel samt som uppvärmning av hus. För att minska energiförbrukningen kan vi på individnivå t.ex. sänka inomhus temperaturen med någon grad, bara det kan ge 5 procents energibesparing. Kärnkraften producerar ungefär hälften av vår energianvändning per år i Sverige och är grunden för all vår elproduktion. Vi har också tagit upp olika metoder att hantera kärnavfallet som är en väldigt viktig fråga just nu. Både USA och Sverige har sina egna metoder och båda funkar men än så länge vet man inte hur pass hållbara dom är. Forskning håller på att undersöka nya metoder som förhoppningsvis kommer vara 100 procent säkra som alla världens länder kan nyttja.
  • Bilåkandet: I både USA och Sverige är det många privatpersoner som transporterar sig med hjälp av egen bil. I USA ligger det största problemet i att de kommunala transportmedlen endast är upprustade i de största städerna. Här är det alltså svårare att individuellt ta ansvaret att åka kommunalt i och med att transportmedlen inte är fullt utrustade. Bilen blir därmed ett mer lockande alternativ. I Sverige finns förutsättningarna för kollektivtrafiken men till skillnad från i USA är priserna i Sverige höga för kollektivtrafiken och många väger då faktorerna ekonomi och bekvämlighet till att de tjänar på en privat bil. Här finns det definitivt individuellt ansvar att ta för varje enskilt hushåll. Att kunna cykla till och från destinationer är ett av de bästa alternativen för miljön men även bussar och tunnelbanor innebär mindre utsläpp än om varje individ skulle köra ett privat fordon. Att göra en prioritering där även miljön är med i tankebanorna skulle alltså förmodligen göra så att fler valde miljövänliga transportmedel i sin vardag.
  • Allmänna åtgärder: Vi behöver ta hand om våra energikällor och värna om de vi har. I framtiden kommer det antagligen finnas ännu mer energisnåla produkter som inte kräver lika mycket energi samtidigt som vi hittar nya sätt att producera mer energi. Men innan dess ska vi försöka att dra ned på vår energikonsumtion per individ för att spara energi. Vi kan t.ex. släcka lamporna när vi går ut ur rummet samt använda lågenergiglödlampor, dra ur kontakterna och stänga av allt och inte bara på standby-läge (om man tycker det är för ansträngande kan man använda sig av en timer) och låt maten svalna innan du ställer den i kylen för då krävs mindre energi. Detta är småsaker som är lätta att göra i vardagen för varje person om vi vill spara på energin. Om man ska måla om eller tapetsera om kan man också tänka på att välja ljusare färger om man vill tänka ur miljöperspektivet då det ljusnar upp och då behövs inte lampor och annan belysning i lika stor utsträckning. (2)

Samhällsnivå

  • Biobränsle:
    Den främsta åtgärden för avfallets problematik inom biobränsle på en samhällsnivå är i Sverige att alla kommuner inför insamling och hjälp med källsorterat matavfall.
    I allmänhet finns ansvaret på samhällsnivå i att politiken och ekonomin stödjer biobränsle som en energikälla. Eftersom att biologiska energikällor är långsamt förnyelsebara betyder det att man hellre ser att dessa används i stället för de fossila bränslena men att de samtidigt inte används för mycket utav de då det tar viss tid att få tillbaka källor som exempelvis skogen.
  • Kärnkraft och fossila bränslen: När forskarna har kommit på ett sätt att hantera kärnavfallet på ett hållbart sätt kommer det vara en stor framgång.
  • Bilåkande och bensinpriser: Tillsammans skulle vi kunna påverka bensinpriset. Miljöpartiet vill höja bensinskatten ytterligare i Sverige. De anser att det kommer öka efterfrågan på andra energikällor. Men hur ska vi göra då för att höja bensinskatten? Riksdagen kan besluta om det. Hur ska vi få med resten av befolkningen och resten av världens länder och i synnerlighet USA som står för en stor del av energiförbrukningen i världen? Det man kan göra är att försöka få med sig alla länder på miljö överenskommelser om att minska energiförbrukningen vilket man har gjort med klimat påverkan. Det är också viktigt att informera om miljön som hotas men också alla positiva konsekvenser av högre skatter på bensin som i sin tur leder till mindre bilåkande och mer kollektiv trafik som släpper ut mindre och kräver mindre bränsle eftersom den fördelas på fler personer i en och samma fordon t.ex. buss. Mindre bilåkande har också sina fördelar som en förbättrad hälsa och en bättre folkhälsa då vi kommer röra oss mer och få mer vardaglig motion. Opec (Organization of Petroleum Exporting Countries)är en internationell organisation som ser till att konsumenterna får tillgång till olja då de har hand om oljemarknaden och att producenterna får sin inkomst. (3) Varken Sverige eller USA är dock medlemmar i organisationen men om det är någon som har möjligheten att påverka bensinprisen i världen är det Opec. Politikerna i landet kan påverka skatten på bensinen men bensinpriset i sig påverkar Opec. Syftet med organisationen är att medlemsländerna ska tjäna pengar på att andra länder får ta del av deras oljetillgångar. En annan åtgärd på samhällsnivå kan vara att påverka företags tillverkningssätt till ett mer energisnålt som t.ex. genom att införa en motsvarighet till grönmärkta produkter. Detta kommer förhoppningsvis leda till att fler personer väljer energisnåla företag, och då kommer det i sin tur leda till att fler sådana produkter produceras och andra företag som inte gör detta kommer konkurreras ut. Riksdagen kan besluta lagar om att företagen måste tillverka sina varor på ett visst sätt som är bra för miljön eller att de inte får göra vissa saker eller släppa en viss mängd koldioxid till exempel. Även när det gäller skatter kan riksdagen besluta om det och om de är utformade för att gynna energisnål tillverkning.

    Även hur mycket bilåkande som sker i respektive land kan påverkas av samhället. Dels kan bensinpriser och bilåkandet höra ihop och samverka till en hållbarare utveckling. Ifall det blir ekonomiskt sett dyrare att tanka sin bil än att betala ett månadskort för buss/tunnelbana kommer antagligen fler hushåll välja att åka kollektivt.
    Tanken när det kommer till åtgärder på samhällsnivå så gäller det att locka så många privatpersoner som möjligt till att välja de miljö smartaste sätten att transportera sig på. Ett annat sätt att göra det på är att rusta upp cykel/gångvägar och även kommunala transportmedel som buss och tunnelbana för att göra den attraktiv för de människor som skyller sitt bilåkande på smutsig eller försenade bussar och tunnelbanor. En upprustning av transportmedel är något som Miljöpartiet också påstår ska kunna hjälpa miljön när det kommer till transportmedel, både genom att utvidga tågtrafiken och underhålla den som redan finns. [1]

Vi har alltså kommit fram till att energianvändningen ser olika ut i USA respektive Sverige och energin på olika sätt och bensinen kostar olika mycket och därför ser bilåkandet olika ut i våra länder. Det är inte bara vilka energikällor som vi använder som skiljer sig åt utan även hur vi tar hand om kärnavfallet. Båda sätten att hantera kärnavfall fungerar men man har i nuläget ingen fullständig forskning som visar på att metoderna är hållbara över en längre tid utan detta är tillfälliga lösningar som man hoppas kommer hålla. Det är inte bara användningen av energi som ser annorlunda ut utan även på vilket sätt vi producerar energi skiljer sig åt. Skiffergasen är ett exempel på en energikälla som USA använder flitigt men som inte används i Sverige då man gjort undersökningar b.la. SGU och bedömt att det inte är en lönsam metod i Sverige.


(2) http://www.lund.se/Global/F%C3%B6rvaltningar/Milj%C3%B6f%C3%B6rvaltningen/PDF-filer/Milj%C3%B6skydd/L%C3%B6nsamma%20s%C3%A4tt%20att%20sparar%20energi_Energikontoret%20Sk%C3%A5ne.pdf  
(3) http://www.opec.org/opec_web/en/

1 Gabriella Brito:

skriven

Hej intressant handlingsplan!
Inom individnivån om biobränsle, skriver ni; "Det man kan tänka sig är att solpaneler skulle kunna vara ett sätt att minska på den egna elkonsumtionen." här undrar jag om det finns någon ekonomisk plan för hur individer ska använda sig av solpaneler, kan tänka mig att det är dyrt att köpa in det själv. Alltså, finns det någon generell plan när det gäller att på individ nivå använda sig av solpaneler och hur ska man få ut de på marknaden till vanliga hushåll?
Kram Gabriella B

Svar: Hej Gabriella! Som du säger ligger den största kostnaden i inköpet av solpaneler. Detta brukar jämna ut sig efter en tidsperiod eftersom att solpaneler är mycket billigt när de väl är installerade och ger gratis energi till hushållet. Många som köper solpaneler söker sig däremot till staten för bidrag. (http://www.greenmatch.se/blogg/2014/08/10-foer-och-nackdelar-med-solenergi)
swenergus.blogg.se

2 Elin Wiklund:

skriven

Ni skriver att ta individen måste ta eget ansvar gällande bilåkandet på individnivå. I USA är kollektivtrafiken dyrare och inte lika utbredd och amerikanerna väljer därför att åka bil, då människan är bekväm av sig. Människan kommer därför inte förändra sin livsstil frivilligt och därför tror jag att det krävs tydliga riktlinjer för bilåkandet - för att uppnå en hållbar utveckling. Detta problem med fossila bränslen är känt sedan länge så hur ska samhället i dagsläget engagera individen till att minska sitt bilåkande?

Svar: Vi har bland annat resonerat så att politikerna i samhället kan diskutera kring bensinskatten och besluta om högre skatt vilket kommer leda till ännu högre bensinpriser vilket vi förhoppningsvis tror kommer minska bilåkandet. Miljöproblem är ett globalt problem som påverkas oss över hela världen inte minst det mest fattiga länder som påverkas av alla industriländer. Vi behöver upplysa länderna som utgör mest av utsläppen och göra överenskommelser och ha ett mål att minska bilåkandet. :) /Maria L
swenergus.blogg.se

3 Gabriella C:

skriven

I handlingsplanen skriver ni att om man sänker inomhustemperaturen med någon grad så kan det ge uppemot 5 % energibesparing. Men i Sverige och vissa delar av USA så är det kallt under stora delar av året, vilket är anledningen till att inomhustemperaturen är hög. Självklart går denna åtgärd att införa i områden med varmare klimat. Men befolkningen i t.ex. Sverige och kallare delar av USA kan antigen välja att tända en brasa eller klä på sig mer kläder. Antagligen kommer individen välja en alternativ uppvärmningsmetod som att t.ex. att tända en brasa vilket leder till utsläpp av koldioxid. Frågan är då vilket alternativ som är miljövänligast?

Svar: Väldigt bra fråga, ja temperaturen varierar ju under året men om man sänker den en grad mindre än vad man skulle göra både sommar och vinter gör det fortfarande en skillnad. Det finns även utrustning som kan reglera inomhustemperaturen beroende på årstid osv. Då alla inte har en brasa, kanske fler väljer klädalternativet vilket är betydligt mer miljövänligt samtidigt som en brasa inte är majoriteten av världens koldioxidutsläpp och är väldigt liten. :) /Maria L
swenergus.blogg.se

4 Carlos Neira:

skriven

Bra handlingsplan! Ni visade tydligt vilka individuella och samhällsåtgärder som finns att ta gällande ert ämne. Dock blev jag fundersam angående åtgärden att låta Sverige använda sig utav solpaneler som energikälla. Det är en trovärdig lösning för att skära ner på koldioxidhalten men tyvärr är det ingen rimlig lösning i Sverige. Anledningen till det beror givetvis på att vintern och mörkret är väldigt långt och sträcker sig ibland till mars. Däremot är denna åtgärd rimlig i delar av USA som har mycket solljus om året. Angående kärnkraftverken i Sverige så är det en energikälla som bör avskaffas för att inte riskera katastrofer som Chernobyl och Fukoshima. Oavsett hur bra säkerhetsåtgärder och kontroll man har över kärnkraftverken kan katastrofer inträffa och dess konsekvenser blir enorma. Händelsen i Fukoshima 2011 visar klart och tydligt att det inte spelar någon roll om hur bra kontroll man har över kärnkraftverken så kan något tragiskt hända närsomhelst.
En höjning av bensinpriset ser jag som en bra åtgärd att bekämpa den ökade koldioxidhalten men en fråga som jag ställer mig är " hur långt ska man gå"? Hur långt bör regeringen vara villig att gå för nå sitt mål med koldioxidhalten? Bilisterna bör också få sin röst hörda och inte bli orättvist behandlade just på grund av att de använder en personbil som färdmedel. Förutom att regeringen tar hänsyn till miljön och vill sätta upp lagar som gör det dyrare för bilister att köpa bensin har med IS framfart i mellanöstern att göra. De har erövrat flera dussin oljeflat i mellanöstern vilket gör att oljan inte säljs till Europa. I och med detta blir det en liten brist på olja och då höjs bensinpriserna. Ni tar upp att regeringen i Sverige bör ta tag i den ökade priset på kollektivt åkande och det är väldigt viktigt att det sker förändringar. Enligt landstinget http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20504989.ab har SL planer på att höja månadskortet från 790 kr till 950 kr. Detta är väldigt oroande eftersom det känns som att regeringen både tar åtgärder för att minska bilåkandet men även för att minska kollektivtrafiken. Sammanfattningsvis har ni utfört ett bra arbete som är väldigt lärorikt, ni visar att ni är väl insatta i ert ämne. Tummar upp!! Skribent: Carlos Neira

Svar: Tack för nya synvinklar Carlos! /Maria N&L
swenergus.blogg.se

5 Junie Frizell 13 SAD:

skriven

Jätte bra skrivet tjejer! Jag har dock lite frågor som ni kan besvara för att utveckla er text och nyansera mer. Kram Junie

1. Hut ska man kunna efter sträva att fördela användning mellan olika energikällor för att det ska bli mer hållbart?
2. På vilket sätt ska man vara mer eftertänksam/ hur ska individen handla?
3. Ni skriver att ”förnyelsebara energikällor aldrig ”riktigt” kommer ta slut! Vad menas med det? Kan ni nämna några exempel på bra förnybara bränslen? Vad menas med ett förnyelsebart bränsle?
4. Hur ska man göra för att varje hushåll och individ ska ta mer ansvar?
5. För och nackdelar med solpaneler?
6. Kan man minska sin egen elkonsumtion genom att använda solpaneler? Hur då och varför?
7. Vilka delar kan man ersätta med solpaneler och solenergi?
8. Varför ska vi minska energiförbrukningen?
9. Vad ger minskningen av energiförbrukningen för konsekvenser?
10. Varför är kärnkraftsfrågan så viktig just nu?
11. Vad har USA och Sverige för olika metoder? Metoder av vad?
12. Vad är det för nya metoder forskarna håller på att forska fram som är hundra procent säkra?
13. Kan alla världens länder utnyttja dom nya metoderna som forskarna forskar om?
14. Hur mycket mer koldioxidutsläpp bidrar bilkörandet med än om man jämför med att åka buss kommunalt? Finns det några siffror på det? Varför är det mer miljövänligt?
15. Vart ifrån ska insamlingarna komma ifrån? Hur ska man gå till väga?
16. Hur skiljer sig användningen av energi i USA?
17. Hur producerar man el i USA som skiljer sig från Sverige?

KRAM

Svar: Hej Junie! Tack för frågorna, här kommer lite svar:
1. Vi tänker att forskare ska kunna göra undersökningar för att se vilka resurser som vi har gott om och vilka vi behöver vara mer sparsamma med. På så sätt kan man utgå utifrån detta och se till att vi inte använder upp dem resurser som planeten har begränsningar på.
2. Det vi menar med att människan ska vara mer eftertänksam vad gäller användning av energikällor är att hon ska vara medveten om hur mycket energi saker och ting drar, t.ex. genom att köpa lågenergilampor eller andra knep för att minska på energiförbrukning. Vi har några exempel på detta i vår handlingsplan under allmänna förslag, individnivå.
3. Förnybara energikällor är de energikällor som jorden aldrig kommer sluta producera, t.ex. vattenkraft, vindkraft, solenergi osv. Dem här kommer alltså aldrig ta slut på samma sätt som t.ex. olja eller kol.
4. Det man kan göra är att inspirera och uppmana människorna om vad som sker med miljön ur ett hållbart perspektiv. Jag (Maria N), har svarat på detta under en fråga ställd av Anna Thessing under inlägget "Hållbara transportmedel i USA och Sverige".
5. Fördelar med solpaneler:
- Avger inga föroreningar och ger väldigt liten miljöpåverkan.
- Det kan framförallt vara väldigt framgångsrik i delar av världen med många soltimmar.
Nackdelar med solpaneler:
- Solpaneler kan ge en hög engångskostnad, dvs. det priset man betalar vid köp. Många söker däremot bidrag från staten för att ha råd med detta. I längden betalar sig dock detta i och med att man inte betalar de andra energikostnaderna.
6. Elkonsumtionen kommer alltid ligga i händerna på varje enskild individ men eftersom att solen är förnyelsebar och som besvarat innan, inte kommer kosta mer än inköpskostnaden av panelerna så kommer kostnaden minska i längden och även din egen miljöpåverkan vara mindre.
7. Det vi menar med att man med hjälp av solen kan ersätta delar av hushållets energi är att solen kan i så stor utsträckning det går (beroende på hur många soltimmar hushållet får t.ex.) ta hand om t.ex. uppvärmning av huset eller via eluttag.
8. Människan behöver minska energiförbrukningen för att det tär på våra resursen. Energi kan endast omvandlas men för att produceras behövs energikällor som många alltså kan ta slut. Därför behöver vi minska energiförbrukningen så att vi kan spara på resursen och på det sättet få en hållbar utveckling.
9. Svar under fråga 8.
10. Den största fördelen med kärnkraft är att den är mest effektiv och frågan har blivit så viktig för att man frågar sig om riskerna med kärnkraftverk är värt energiproduktionen. Frågan har bidragit till många olika åsikter.
11. Metoderna vi menar är olika sätt att hantera kärnavfallet som är rester vid kärnkraftverk. Detta avfall behöver vi ta hand om och brytas ned. USA och Sverige gör detta på olika sätt och dessa har Maria L tagit upp i tidigare inlägg om kärnkraft.
12. Här handlar det också om kärnavfall som ska brytas ned och vilket sätt som är bäst gällande miljö- och hälsoaspekter.
13. Det är förhoppningen och detta är något forskare försöker sträva efter.
14. Att åka kommunalt blir mer miljövänligt för att fler personer kan dra nytta utav ett fordon. Vi har tyvärr inga siffror på exakt hur mycket mer koldioxid en bil släpper ut jämfört med en buss men det man vet är att det finns mer trafik i städerna, mycket av det bilar, och 70% av de globala koldioxidutsläppen kommer idag från städerna.
15. Insamlingarna sker av just matavfallet. De kommuner som använder sig av denna metod skickar ut insamlingspåsar där matavfallet ska placeras. Efter detta samlar sopbilarna in dessa separat och behandlar det.
16. Det är inte användningen i sig som skiljer sig åt utan sättet att producera energin. De två länderna använder ungefär samma energikällor men i olika mängd. Sättet att använda sig av energi varierar sig inte specifikt mellan länderna utan från individ till individ.
17. Ett exempel är skiffergasen som USA producerar vilket man har bestämt sig för att inte producera i Sverige pga. begränsade resurser.
Kram - Maria N & L
swenergus.blogg.se

6 Henrik Kylander:

skriven

Ni hävdar i att kollektivtrafiken är ett dyrare alternativ gentemot transport med privatfordon. Detta är en företeelse som inte är grundad i fakta. Ett årskort som gäller alla tider för vuxna i Sverige kostar 8300 kronor, ett mycket billigare alternativ än ett privatfordon. En majoritet av kostnaden för kollektivtrafiken i Sverige finansieras genom skatten så att pressa ner priserna för detta skulle medföra ökat skattetryck.
Det finns problematik i en ytterligare höjning på bensinskatten i Sverige. Det finns många individer som måste använda sig av ett privatfordon för att transport. Med en höjning i bensinskatten så skapar samhället en ram som vi människor måste leva inom. Det är påverkar vår handlingsfrihet negativt att inte kunna göra som man behagar utan måste anpassa sig till samhället.

Svar: Ja absolut, men trots hur priserna ser ut så väljer folk att åka bil och privatfordon, och man kan fundera på hur detta kommer sig...? Såklart finns det undantag för människor som MÅSTE använda sig av privatfordon, det som du säger sist är däremot inte helt sant; för att ett samhälle ska fungera krävs ibland kompromisser t.ex. för att nå en hållbar utveckling. :)
swenergus.blogg.se

Kommentera här: