Enligt EPA eller United States Environmental Protection Agency så är alla källor som kommer från förnyelsebart biologiskt material inräknat till biobränslen. [1]

Ett av de vanligaste biobränslena, skogen, är enligt världsnaturfonden WWF är skogen som energikälla mer neutral än både fossila bränslen och kärnkraft och skogsråvara har sedan 1990-talet blivit ett mer attraktivt biobränsle. Användning av biobränsle går framför allt till massa- och pappersindustrin men också till fjärrvärme till bostäder, en mindre del el utvinns också från biobränslen.

Sverige är mycket berikat på skog vilket kan vara en bidragande faktor till att det främsta biobränslet här är just skogen. [2] Även i USA är skogen ett av de biobränslen landet är mest berikat på. [3]

En annan användsbar resurs användbar för bioenergi är torv. Enligt företaget E.ON är en fjärdedel av Sveriges yta täckt av torvrik mark. En promille av denna används idag till torvproduktion. Torv har omklassifierats från att vara ett fossilt bränsle till att räknas som långsamt förnyelsebar även om torvtillväxten bara är 0,1-1 mm per år. [4]

Till biobränslen tillhör också avfall, åkerbränslen/jordbruk och returlutar. [5]

Positivt med biobränslen:

• Ett mer hållbart energialternativ än kärnkraft och fossila bränslen.
• Långsamt förnybara.

 Negativt med biobränslen:

• Energikonsumtionen är för hög för att kunna ersättas av bioenergi.
• Skogen är mycket viktig för biologiskt mångfald, miljö och lokalbefolkning så ifall trycket blir för stort kan detta påverkas negativt.
• Biobränslen är långsamt förnybara men trycket kan inte bli för stort utan man måste fortfarande vårda dessa naturkällor varsamt för att de inte ska ta slut för fort. Detta kan ske med hjälp av andra förnybara källor som sol, vatten och vind för att bevara vårt ekosystem. [6]