Handlingsplan

Skrivet av: Maria Nilsson & Maria Legerius

Målet med bloggen var att vi skulle lära oss så mycket som möjligt om energiproduktionen samt energikonsumtionen i USA och sedan kunna jämföra det vi kom fram till med Sverige. Nu när detta projekt lider mot sitt slut tänkte vi sammanfatta de viktigaste delarna vi skrivit om och ge några förslag på åtgärder på både individ- och samhällsnivå.

Vi har gått igenom energikällor som används i dagens samhälle. Genom att dela upp energikällorna i olika grupper har vi kunnat göra en jämförelse mellan USA och Sverige och vilka resurser som länder använder och producerar.

Som sagt finns det olika för -och nackdelar med varje energikälla och vi har kommit fram till att USA och Sverige resonerar lite olika kring vilka som ska användas i landet.

Åtgärder

Jämn fördelning mellan användningen av olika energikällor för att de ska hålla länge.

Människan behöver därmed vara mer eftertänksam vad gäller vilka energikällor vi använder beroende på hur berikad jorden/landet är på den resursen. T.ex. förnyelsebara energikällor kommer aldrig riktigt ta slut så som olja kan göra och därför bör man satsa mer på de förnyelsebara.

Individnivå

För att nå en hållbar utveckling krävs att varje hushåll och individ tar ett personligt ansvar för att hjälpa till.

• Biobränsle: I några av bloggens inlägg har Maria N tagit upp typerna skog och avfall. Problem som kan uppstå ifall bara biobränsle skulle användas som energikälla är t.ex. att skogen också är hem till stora mängder av den biologiska mångfalden. Just detta problem kan man se som svårt att åtgärda på en privat nivå av den anledningen att biobränslen som utvinns från skogen går till hushåll och fjärrvärme. Det man kan tänka sig är att solpaneler skulle kunna vara ett sätt att minska på den egna elkonsumtionen. Genom detta hade man kunnat ersätta en del av hushållets energi till den helt förnyelsebara resursen, solen.
  Ett problem som kan uppstå med avfall som ett biobränsle ligger hos individen i de kommuner där sophämtningen också utför insamling av sorterat matavfall. Varje person kan ansvara för att göra sig av med sitt avfall på bästa sätt, vare sig det är med avfallskvarn som finns tillgängligt i USA eller matsorteringen som kan hittas i 170 kommuner i Sverige.
• Kärnkraft och fossila bränslen: Som vi nämnt innan är fossila bränslen den vanligaste energikällan i världen och den används b.la. i våra bilar och drivmedel samt som uppvärmning av hus. För att minska energiförbrukningen kan vi på individnivå t.ex. sänka inomhus temperaturen med någon grad, bara det kan ge 5 procents energibesparing. Kärnkraften producerar ungefär hälften av vår energianvändning per år i Sverige och är grunden för all vår elproduktion. Vi har också tagit upp olika metoder att hantera kärnavfallet som är en väldigt viktig fråga just nu. Både USA och Sverige har sina egna metoder och båda funkar men än så länge vet man inte hur pass hållbara dom är. Forskning håller på att undersöka nya metoder som förhoppningsvis kommer vara 100 procent säkra som alla världens länder kan nyttja.

• Bilåkandet: I både USA och Sverige är det många privatpersoner som transporterar sig med hjälp av egen bil. I USA ligger det största problemet i att de kommunala transportmedlen endast är upprustade i de största städerna. Här är det alltså svårare att individuellt ta ansvaret att åka kommunalt i och med att transportmedlen inte är fullt utrustade. Bilen blir därmed ett mer lockande alternativ. I Sverige finns förutsättningarna för kollektivtrafiken men till skillnad från i USA är priserna i Sverige höga för kollektivtrafiken och många väger då faktorerna ekonomi och bekvämlighet till att de tjänar på en privat bil. Här finns det definitivt individuellt ansvar att ta för varje enskilt hushåll. Att kunna cykla till och från destinationer är ett av de bästa alternativen för miljön men även bussar och tunnelbanor innebär mindre utsläpp än om varje individ skulle köra ett privat fordon. Att göra en prioritering där även miljön är med i tankebanorna skulle alltså förmodligen göra så att fler valde miljövänliga transportmedel i sin vardag.

• Allmänna åtgärder: Vi behöver ta hand om våra energikällor och värna om de vi har. I framtiden kommer det antagligen finnas ännu mer energisnåla produkter som inte kräver lika mycket energi samtidigt som vi hittar nya sätt att producera mer energi. Men innan dess ska vi försöka att dra ned på vår energikonsumtion per individ för att spara energi. Vi kan t.ex. släcka lamporna när vi går ut ur rummet samt använda lågenergiglödlampor, dra ur kontakterna och stänga av allt och inte bara på standby-läge (om man tycker det är för ansträngande kan man använda sig av en timer) och låt maten svalna innan du ställer den i kylen för då krävs mindre energi. Detta är småsaker som är lätta att göra i vardagen för varje person om vi vill spara på energin. Om man ska måla om eller tapetsera om kan man också tänka på att välja ljusare färger om man vill tänka ur miljöperspektivet då det ljusnar upp och då behövs inte lampor och annan belysning i lika stor utsträckning. (2)

Samhällsnivå

• Biobränsle:
  Den främsta åtgärden för avfallets problematik inom biobränsle på en samhällsnivå är i Sverige att alla kommuner inför insamling och hjälp med källsorterat matavfall.
  I allmänhet finns ansvaret på samhällsnivå i att politiken och ekonomin stödjer biobränsle som en energikälla. Eftersom att biologiska energikällor är långsamt förnyelsebara betyder det att man hellre ser att dessa används i stället för de fossila bränslena men att de samtidigt inte används för mycket utav de då det tar viss tid att få tillbaka källor som exempelvis skogen.

• Kärnkraft och fossila bränslen: När forskarna har kommit på ett sätt att hantera kärnavfallet på ett hållbart sätt kommer det vara en stor framgång.
• Bilåkande och bensinpriser: Tillsammans skulle vi kunna påverka bensinpriset. Miljöpartiet vill höja bensinskatten ytterligare i Sverige. De anser att det kommer öka efterfrågan på andra energikällor. Men hur ska vi göra då för att höja bensinskatten? Riksdagen kan besluta om det. Hur ska vi få med resten av befolkningen och resten av världens länder och i synnerlighet USA som står för en stor del av energiförbrukningen i världen? Det man kan göra är att försöka få med sig alla länder på miljö överenskommelser om att minska energiförbrukningen vilket man har gjort med klimat påverkan. Det är också viktigt att informera om miljön som hotas men också alla positiva konsekvenser av högre skatter på bensin som i sin tur leder till mindre bilåkande och mer kollektiv trafik som släpper ut mindre och kräver mindre bränsle eftersom den fördelas på fler personer i en och samma fordon t.ex. buss. Mindre bilåkande har också sina fördelar som en förbättrad hälsa och en bättre folkhälsa då vi kommer röra oss mer och få mer vardaglig motion. Opec (Organization of Petroleum Exporting Countries)är en internationell organisation som ser till att konsumenterna får tillgång till olja då de har hand om oljemarknaden och att producenterna får sin inkomst. (3) Varken Sverige eller USA är dock medlemmar i organisationen men om det är någon som har möjligheten att påverka bensinprisen i världen är det Opec. Politikerna i landet kan påverka skatten på bensinen men bensinpriset i sig påverkar Opec. Syftet med organisationen är att medlemsländerna ska tjäna pengar på att andra länder får ta del av deras oljetillgångar. En annan åtgärd på samhällsnivå kan vara att påverka företags tillverkningssätt till ett mer energisnålt som t.ex. genom att införa en motsvarighet till grönmärkta produkter. Detta kommer förhoppningsvis leda till att fler personer väljer energisnåla företag, och då kommer det i sin tur leda till att fler sådana produkter produceras och andra företag som inte gör detta kommer konkurreras ut. Riksdagen kan besluta lagar om att företagen måste tillverka sina varor på ett visst sätt som är bra för miljön eller att de inte får göra vissa saker eller släppa en viss mängd koldioxid till exempel. Även när det gäller skatter kan riksdagen besluta om det och om de är utformade för att gynna energisnål tillverkning.
  
  Även hur mycket bilåkande som sker i respektive land kan påverkas av samhället. Dels kan bensinpriser och bilåkandet höra ihop och samverka till en hållbarare utveckling. Ifall det blir ekonomiskt sett dyrare att tanka sin bil än att betala ett månadskort för buss/tunnelbana kommer antagligen fler hushåll välja att åka kollektivt.
  Tanken när det kommer till åtgärder på samhällsnivå så gäller det att locka så många privatpersoner som möjligt till att välja de miljö smartaste sätten att transportera sig på. Ett annat sätt att göra det på är att rusta upp cykel/gångvägar och även kommunala transportmedel som buss och tunnelbana för att göra den attraktiv för de människor som skyller sitt bilåkande på smutsig eller försenade bussar och tunnelbanor. En upprustning av transportmedel är något som Miljöpartiet också påstår ska kunna hjälpa miljön när det kommer till transportmedel, både genom att utvidga tågtrafiken och underhålla den som redan finns. [1]

Vi har alltså kommit fram till att energianvändningen ser olika ut i USA respektive Sverige och energin på olika sätt och bensinen kostar olika mycket och därför ser bilåkandet olika ut i våra länder. Det är inte bara vilka energikällor som vi använder som skiljer sig åt utan även hur vi tar hand om kärnavfallet. Båda sätten att hantera kärnavfall fungerar men man har i nuläget ingen fullständig forskning som visar på att metoderna är hållbara över en längre tid utan detta är tillfälliga lösningar som man hoppas kommer hålla. Det är inte bara användningen av energi som ser annorlunda ut utan även på vilket sätt vi producerar energi skiljer sig åt. Skiffergasen är ett exempel på en energikälla som USA använder flitigt men som inte används i Sverige då man gjort undersökningar b.la. SGU och bedömt att det inte är en lönsam metod i Sverige.