Fördjupningsinlägg v.20 2015-05-18

Skrivet av Maria Nilsson

Ett annat tema inom hållbar utveckling är vad människan ska göra med det avfall som vi gör oss av med. Något som man kanske inte direkt tänker på är att avfall också kan användas som en energikälla och räknas då som ett biobränsle. Denna vecka kommer jag fördjupa mig inom just avfallsanvändningen och ifall man kan ta två flugor i en smäll där både avfall tas omhand och bidrar till förnybar energi. Hur gör man i USA respektive Sverige?

Hushållsavfall och jämförbart industriavfall kan användas som biobränsle, dels genom förbränning eller genom rötning vilket producerar biogas. Biogas är i sin tur kemiskt en naturgas eller metangas som bildas vid nedbrytningen av organiskt material, detta gör den förnybar. [1]

Biogas är, som Maria L nämnde i ett tidigare inlägg, ett av de bränslen som används till dagens bilar. Biogas utvinns som sagt genom nedbrytningen eller rötningen av organiskt material som t.ex. växtdelar eller avfall. [2] Att tillverka biobränslen av avfall eller andra organiskt nedbrytbara restprodukter inom jordbruket har visat sig vara det bästa alternativet för miljön och klimatet. [3]

Hur ser det då ut i respektive land, används avfall som biobränsle och om inte, vad gör man med avfallet?

I USA föreslår PE Americas att de amerikaner som inte kan ha råd med en elbil eller solpaneler kan försöka investera i en ”avfallskvarn”. Undersökningar har visat att mindre än hälften av amerikanerna använder sig av en avfallskvarn för att göra sig av med matavfall och ännu färre, 8 procent, använder sig av kompostering. Enligt US Environmental Agency skickas i USA det mesta av matavfallen till deponier där det bryts ned till metan, en växthusgas med 20 gånger styrkan av koldioxid. Denna typ av nedbrytning står för en femtedel av USAs metan produktion. Avfallskvarnar däremot, skickar matavfallen till avloppsrening som många har installerat rötkamrarna som omvandlar avfallet till biogas. [4]

I Sverige produceras ungefär 1,5 TWh biogas årligen. [5] För att rötningen ska kunna ske effektivare sker avfallsinsamlingar i vissa delar av Sverige. Detta startar redan i hemmet då de kommuner som genomför insamlingar av källsorterat matavfall delar ut påsar med tillhörande påshållare, dessa är viktiga för vilken för- och slutbehandling som ska ske. Ungefär 170 kommuner i Sverige genomför separat insamling av sorterat matavfall. [6]

2008 skärpte EU bestämmelserna om deponering och stängde därmed ned ungefär hälften av deponierna för kommunalt avfall. Under 2013 deponerades hushållsavfall på 47 stycken anläggningar. [7]

Slutligen, vi människor måste bli bättre på att göra oss av med vårt matavfall. I USA finns möjligheten att investera i en avfallskvarn, ett bra alternativ för de som inte har råd med elbil eller solpaneler. Avfallskvarnarna hjälper till att utvinna biogas från matavfallet. I Sverige kan man i 170 kommuner källsortera maten för att också göra det lättare att utvinna biogasen för de anläggningar som gör detta. Här kan man säga att det är upp till varje kommun att lägga tid och pengar på insamling av sorterat matavfall. Det jag kommer fram till är i alla fall att om man inte vill äta upp maten ligger det ändå i vårt ansvar att ta hand om resterna på rätt sätt.