Kärnkraftverk & fossila bränslen
Kärnkraftverk
Kärnkraftverk är den energikälla som ger mest energi men som också innebär flest och störst risker om det skulle ske något eventuellt fel. Kärnkraft står för ungefär 14 % av världens elproduktion idag. I Sverige är kärnkraft en betydande roll, då energin vi använder främst kommer därifrån samt oljan.[1] USA är det land som använder sig mest av kärnkraftverk och står för den största mängden av atomkraft. Det finns i skrivande stund 61 stycken kärnkraftverk i USA och 99 stycken reaktorer.[2] I alla världens länder beräknas det finnas 435 stycken.[3] Endast 6 % av världens energiförsörjning kommer från kärnkraften.
Fördelar[4]
- Mycket effektivt
- Driftsäker
- Ger mycket energi och billig el
- Bidrar inte till växthuseffekten, rent
Nackdelar
- Radioaktiva ämnen och strålning som skapas när uranets atomkärna klyvs kan påverka miljön och levande organismer mycket negativt om det kommer ut i luften
- Farligt, och finns risker med att arbeta i kärnkraftverken, större risk att få cancer
- Oklar hantering av kärnavfallet, finns ännu inget säkert ställe att förvara det.[5]
Det pågår en hel del diskussioner om just kärnavfallet och vad man bör göra, och nu har man i Sverige kommit fram till att förvara avfallet i vattenreservoarer omkring 30 år då den farliga strålningen minskat, och sedan lindas det in i koppar, järn och betong för att sedan förvaras flera hundra upp till tusen meter under marken.[6] Andra länder använder liknande strategier. USA förvarar sitt kärnavfall i ”spent fuel pools” som är välutrustade men det finns en ytterligare metod som är ”dry cask storage”.[7]
Fossila bränslen
Olja, kol, koks och naturgas brukar man kalla för fossila bränslen. Fossila bränslen är de energikällor som främst bidrar till klimatförändring och utsläpp av växthusgaser.[8] Fossila bränslen förnyas men under längre perioder, då dessa består av rester av växter och djur samt sediment och därmed namnet fossila bränslen. 81 % av världens energiförsörjning utgörs av fossila bränslen och är alltså den dominanta energitillförseln. Oljan används mest, sedan kolen och på tredje plats kommer naturgasen som de största resurserna i världen.[9]
Oljan pumpas upp ur marken från så kallade oljefällor.[10] Kol är förhållandevis billigt men framför allt effektiv. Förutom elproduktion används kol för att tillverka stål.[11] Användningen av kol har ökat globalt de senaste åren och ökningen förväntas fortsätta.
Naturgasen är det bränsle av de fossila som släpper ut minst mängd koldioxid men påverkat klimatet på annat sätt. Enligt FNs klimatpanels rapport 2013 har metan 34 gånger större klimatpåverkan än koldioxid och naturgas består just av metan.
Det finns dock både för-och nackdelar med fossila bränslen. Här kommer en lista:
Fördelar[12]
- Relativt billigt
- Enkelt att transportera samt hantera.
- Lätta att hitta
- En stor del av vår el och värme kommer härifrån.
- Länder som har mycket av dessa naturtillgångar får det billigare att använda dessa som energikällor.
Nackdelar[13]
- Påverkar växthuseffekten negativt.
- Koldioxidhalten ökar och kan därmed bidra till global uppvärmning.
- Kol förorenar vatten vid brytning och ger utsläpp av koldioxid och kvicksilver vid förbränning.
- En god energikälla under kort tid men det behövs ett mer hållbart alternativ i framtiden då dessa bränslen kommer ta slut någon gång.
- Processen kan vara farlig samt risker vid sökandet, t.ex. kolgruvarbetare.