Hade det funnits en energikälla utan nackdelar skulle den såklart vara den som användes. Så är dock inte fallet. Som vi i den här bloggen visat så finns det olika för- och nackdelar med alla. I stora drag kan man säga att de som skadar naturen mindre oftast är dyrare, vilket lett till att giftiga energikällor fortsatts användas. Växthuseffekten stärks och det beror till största del på energiproduktionen.

 

Så vad kan man göra på individnivå?

En lösning som kan låta ganska simpel är att vara noga med att inte slösa energi. Exempel finns att hitta på sidor som denna. [1]Minskar efterfrågan, minskar produktionen vilket i sin tur minskar utsläpp och skada, i olika former, av naturen. Det skulle dock inte eliminera problemet helt då vi fortfarande är väldigt beroende av energi i vårt samhälle och vår vardag.

Det man även bör göra som individ är att man bör aktivera sig politiskt i frågan, om man vill se förändring. Innan man gör det måste man dock utbilda sig. Det steget är det många som hoppar över. Det förekommer att personer som inte riktigt vet så mycket om energikällornas egentliga effekt på världen, och de tar sedan på sig andras argument utan att kolla in i frågan djupare.

När jag säger att man bör utbilda sig om effekterna, är det värt att nämna att effekterna av alla olika källor studeras kontinuerligt. Vilket leder mig till nästa fråga.

Så vad kan vi göra på samhällsnivå?

Forskning är definitivt någonting vi kan göra. Med forskning menar jag att försöka hitta så ren energi som möjligt och hitta sätt att göra dem effektiva och billiga. Exempelvis om man skulle hitta sätt att lagra solenergi bättre så att man kan transportera det från platser med mer sol och förvara och använda när det behövs. Samt forskning om hur man kan hantera kärnavfall på ett hållbart sätt. Att göra sådana här saker, samt forskningen i sig kostar, men de är investeringar väl värda.

Att besluta att man ska satsa på forskning är ett politiskt beslut. Det är därför som tidigare nämnt viktigt att individen involverar sig. Och att vi tillsammans för en grön politik och samarbete med allas välmående och fördel i tanke. Organisationer som Greenpeace[2], UNEP[3] och Naturskyddsföreningen[4] är bra exempel.

USA och Sverige

Att lära av varandra är definitivt en fördel vi bör ta vara på. Jämför man de två ländernas användande av bensin ser man att det användes mer i staterna. Och som redovisas i bloggens andra handlingsplan, så är det troligen för att bensinen är billigare där.

Den dyra bensinen har sina fördelar då de leder till att man väljer andra billigare transportmedel, som att cykla, gå eller åka buss. Buss och andra former av kollektivtrafik bör definitivt satsas på i USA. Men att åka bil är oftast ett enklare sätt att nå sin destination och förekommer därför först om de kostar lika. Det leder in mig på nästa åtgärd.

I USA åker man alltså bil och fler/större bilar ägs av familjerna. Det har blivit en sorts norm. Så det vi måste göra är att ändra/bibehålla vissa normer i våra samhällen. I Sverige är det tillexempel vanligt att källsortera. Görs det av många inspireras även andra. Det är definitivt en norm som USA, samt andra länder, borde försöka följa. Även normer om att inte slösa energi bör efterföljas. Exempelvis genom att inte duscha så mycket.

Men i grund och botten sker de största förändringarna i de beslut vi ta som grupp. Som grupp menar jag så många människor som möjligt. Vi måste därför alla involvera oss så gott det går och samarbeta för att bygga ett samhälle vars energiproduktion och användning är hållbar.